Här är de vanligaste nätbluffarna i jul

Santa_Claus_in_Sanok_2010

Nästan alla håller väl med om att julen är en underbar tid, men tyvärr gäller det även för de kriminella och långt ifrån alla tomtar du möter har rent mjöl i julklappssäcken. I själva verket är veckorna innan julen den tid på året som flest människor utsätts för bedrägerier och allt eftersom allt mer av julklappshandeln flyttar ut på nätet blir riskerna ännu större.

Så för att julen ska bli så god som möjligt presenterar McAfee en lista över de tio vanligaste cyberbrotten som kan drabba dig inför storhelgerna. Samt några tips om hur du gör för att skydda dig – och de tipsen varar till långt efter påska.

1) Se upp i sociala medier – Aktiviteten på Facebook, Twitter och andra sociala nätverk är extra stor inför julen, en vanlig tid att höra av sig även till mer avlägsna vänner. Men det innebär också att man är inne på sidor man kanske inte besöker till vardags och det är lätt att råka klicka på eller gilla en postad länk från en avlägsen bekant – eller någon som påstår sig känna dig – som öppnar upp din dator för angrepp.

2) Smarta mobiler kräver smarta användare – fler än 25 miljarder Android-appar har laddats ner hittills och just nu översvämmas Google Play med appar med olika julteman. I det enorma flödet av appar är det lätt att ta miste – i stället för den där julrims-appen som dina vänner rekommenderade kan du råka ladda ner en app med snarlikt namn som tar över din telefon.

3) Resor som går upp i rök – många väljer att resa bort över jul och nyår, särskilt ett år som 2012 då vi har extra många röda dagar. Och just nu är aktiviteten extra stor på olika resesajter för att hitta de bästa paketresorna och de största rabatterna. Det är självklart inte något som gått cyberbrottslingarna obemärkt förbi – så var extra försiktig när du söker efter resor, ha koll på vilka sajter som är seriösa, tänk dig för innan du klickar på annonser och tänk på att ett pris som låter för bra för att vara sant oftast är just det.

4) Skrämmande skräppost – Naturligtvis är också julen en högtid för dem som skickar miljarder skräppostmeddelanden över hela världen varje dag. Och i julstressen är det kanske lättare än vanligt att tappa omdömet och öppna ett mejl som erbjuder billig hemelektronik eller märkesklockor som ”den perfekta julklappen”.

5) Skype-bluffen – även på Skype är aktiviteten högre än vanligt under storhelgerna, framför allt för videosamtal med nära och kära på långt avstånd. Det är därför värt att uppmärksamma att Skype på senare tiderna har blivit en växande plattform för cyberbrott. De senaste veckorna har många användare världen över lurats att klicka på ett direktmeddelande. Det får ett skadligt program att laddas ner som tar över datorn och låser dig ute, samtidigt som meddelandet sprids vidare till alla dina kontakter..

6) Presentkort – från vem? – Presentkort har alltid varit en populär julklapp och allt fler av de kort som ges bort har köpts på nätet snarare än direkt i butik. Men det gör också det till en lovande källa till bedrägeri. Var extra noga med avsändaren här – köp direkt från företaget eller från en återförsäljare du känner väl till. Annars kan det hända att svärmor får en jobbig överraskning när hon ska betala sina inköp med din julklapp…

7) Skadliga SMS – Även SMS-bedrägerier blir allt vanligare och mer sofistikerade. På senare tid har allt fler phishing-försök skickats via SMS – till exempel meddelanden som påstås vara från din bank där du ombeds verifiera ditt lösenord eller följa en länk som öppnar din telefon för angrepp. Dessa typer av bedrägerier brukade vara rätt enkla att avslöja på grund av dålig stavning och andra misstag, men blir allt mer kvalificerade. Men tänk på att en riktig bank aldrig skulle försöka söka kontakt med dig på det sättet och lämna aldrig, på några villkor, ut dina lösenord och koder.

8) Tomma nätbutiker – även i Sverige har vi flera gånger upplevt hur nätbutiker – ofta till och med gamla och etablerade butiker – tagits över av bedragare som chocksänker priserna och tar in stora mängder beställningar som aldrig blir levererade. Detta är förstås särskilt attraktivt inför julhandeln när omsättningen är som störst – så följ även här tumregeln, ”om ett erbjudande är för bra för att vara sant, är det oftast det.”

9) Välgörenhet till ogärningsmän – en typ av bedrägeri som är extra vanlig just under julen är falska anrop om att skänka pengar till välgörande ändamål. Men i stället för att dina julklappspengar går till läkarvård och mat i utsatta delar av världen kan de lika gärna finansiera en cyberbrottslings lyxsemester i Karibien. Man ska aldrig avråda någon från att skänka pengar till välgörenhet – men gör vad du kan för att säkerställa att din insats hamnar på rätt ställe. Vill du skänka, gör det från organisationens officiella hemsida.

10) Ovänliga hälsningar – Julkort, nyårshälsningar och tackkort skickas i allt större utsträckning över e-post och är självklart också en möjlighet att göra skada. Både falska kort som skickas till dig och sajter som erbjuder e-kort som är försedda med skadlig mjukvara eller länkar förväntas bli ett stort problem i år.

FAKTA/Så här skyddar man sig:

1) Misstänksamhet är en dygd. Det är fortfarande relativt lätt att avslöja de flesta bluffar – ofta helt enkelt för att erbjudandet låter för bra för att vara sant. Dåligt språk och amatörmässig design är också relativt säkra tecken.

2) Utforska avsändaren. Det finns program och tjänster som hjälper dig att undersöka om en lank är säker innan du klickar på den.

3) Köp bara från välkända e-handlare. Många av dessa använder verktyg för att dagligen kontrollera säkerheten. Och sajtadressen ska börja med https:// i stället för http:// vilket betyder en säkrare koppling.

4) Starka lösenord. Använd alltid lösenord som är minst åtta tecken långa och är en blandning av bokstäver och siffror. Ha olika lösenord för olika ställen.

5) Var försiktig när du klickar. Följ aldrig en lank du fått från någon du inte känner och även om den kommer från någon av dina vänner, tank på att det kan vara någon som kapat DERAS konto. Var särskilt försiktig med kortade länkar.

6) Skaffa skydd. Alla dator, smarta telefoner och surfplattor behöver skydd, och ett sådant som uppdateras dagligen.

Källa: McAfee
http://www.mcafee.com/se/